Den blåfenade tonfisken är tillbaka i svenska vatten efter mer än 60 års frånvaro. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) satellitmärker sedan några år dessa ganska hemliga fiskar för att få veta mer om hur de rör sig, varför de kommer hit och vad de äter. Allt för att trygga en hållbar förvaltning av bestånden.

Fiskevattenägareförbundets tidning Våra Fiskevatten firar i år 40-årsjubileum. Tidningen hette på den tiden Fiskevård i försurade vatten och var en tidskrift för kalkning av försurade vatten, fiskevård, försurningsfrågor mm. I stort allt handlade om försurning och kalkning.

När smoltfällan i Åvaån vittjades i våras fick fiskvårdarna närmast en chock. Fällan innehöll endast fem öringsmolt men ett tusental signalkräftor. Under hösten har därför ån reduktionsfiskats på kräftor.

… Niklas Persson, ny biträdande förbundsdirektör för Sveriges Fiskevattenägareförbund sedan i somras. Vem är du? – Jag är 26 år och nyutexaminerad lantmätare i Gävle.

Regeringens promemoria om att prioritera vattenkraften på bekostnad av ekosystemen får hård kritik från miljömyndigheter, domstolar och natur- och fiskeorganisationer. Förslagen riskerar att strida mot EU:s vattendirektiv och leda till att miljömålen för levande sjöar och vattendrag skjuts i sank. Eller som regeringen själv beskriver konsekvenserna av sina förslag på slutet i promemorian Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning:  ”Uteblivna ändringar skulle kunna leda till positiva effekter för vattenmiljön i berörda vattenförekomster”!

Kammarrätten går emot länsrätten och beslutar att Slotts Lax inte har tillstånd att utöka verksamheten vid fiskodlingen i Siljan. Domstolen anser att risken för framtida smittspridning riskerar att påverka den skyddsvärda Siljansöringen negativt. Slotts Lax regnbågsodling har funnits i Siljan sedan 1985 och har flera gånger utsatts för rymningar när odlingskassar gått sönder och hundratals ton regnbåge kommit ut i sjön.

Magnus Eliasson, ordförande i Fylleåns fvof har hjälpt forskarna att fånga blåfenad tonfisk åtta år i rad. – Tonfisken är det tuffaste och starkaste vi har i våra vatten. Men det kan vara ett farligt fiske, det gäller att vara fokuserad hela tiden och veta vad man gör – annars kan det gå illa, säger han.

Havs- och vattenmyndighetens nya generaldirektör Anna Ledin är oroad över situationen i svenska hav, sjöar och vattendrag. Hon efterlyser tuffa politiska beslut och hoppas också på ett ökat engagemang från alla svenskar. – Det behövs ett medborgarengagemang för vattenfrågorna på samma sätt som för klimatet om vi ska nå målen, säger hon.

Fisketurismanläggningarna Tiraholms Fisk i Halland och Getnö gård i Kronobergs län är nominerade till Stora turismpriset 2024. Båda är förstås medlemmar hos Sveriges Fiskevattenägareförbund. Priset som delas ut för 31: a året i rad ges till en verksamhet som på ett innovativt och hållbart sätt bidrar till att utveckla besöksnäringen.

I dagens informationsbrus är lätt att missa de positiva saker som berör oss när vi konstant bombarderas av allt det negativa som finns runt oss. Som sillens och strömmingens ohållbara situation, den vikande trenden hos den vilda laxen, invasiva arter som sprider sig ohämmat i våra vatten, skarv och sälproblematiken, våra myndigheters vikande ekonomi för att jobba med natur- och fisketurism med mera. Men det finns även positiva saker icke att förglömma!

Fiskevattenägarna har tecknat samarbetsavtal med fiskerikonsulenten Carl-Johan Månsson och advokaten Mikael Stenman. De båda svarar för gratis enklare telefonrådgivning till förbundets medlemmar. Dessutom får medlemmar tio procents rabatt på uppdrag och tjänster.

Fråga: Hur vet vi om vår sjö tål det allt högre fisketrycket? /Ordförande i FVO Svar: Tack för din fråga! I många sjöar har fisketrycket ökat och det är viktigt att förvalta bestånden på ett bra sätt.

I mer än 50 år har Örjan Ernehed i Kälom i Krokoms kommun kämpat för att befria Långforsen i Långan. I början på hösten revs det gamla kraftverket från 1917 och kraftverksdammen. – Jag känner ett inre lugn över att äntligen kunna släppa den här kampen och gå vidare säger han.

Nu är tiden den rätta för de fiskevårdsområdesföreningar och gårdsägare som vill utveckla sin verksamhet, få in mer pengar och slå vakt om ett hållbart fiske. Det anser Fiskevattenägarnas förbundsdirektör Tony Forsberg, som tidigare var chef för Mörrums Kronolaxfiske. Intresset för naturturism i Sverige är fortsatt hög efter pandemin.

Karin Bengtsgård och sambon Börje Tollvik har framgångsrikt drivit gårdsbaserad fisketurism vid Dalälven på gränsen mellan Västmanland och Dalarna i 17 år. Men åldern börjar ta ut sin rätt och paret hoppas nu hitta någon som vill ta över verksamheten Karin hade tagit emot gäster i liten skala även tidigare på föräldragården Bengts i Avesta kommun men det var först år 2007 när den fiskeintresserade sambon Börje flyttade in som verksamheten tog fart. – Jag hade redan haft en del fiskegäster och bestämde mig för att våga satsa, berättar Karin.

– Vår skyddsjakt efter skarv är under uppbyggnad. I år har vi skjutit 458 skarvar runt Aspöja, varav 388 vid skyddsjakt på enskilt initiativ under augusti och september. Det ser vi som en framgång.

Ems Herrgård vid Emån i Mönsterås kommun är förmodligen en av de som bedrivit gårdsbaserad fisketurism längst i landet. Emåns vilda havsöringar räknas som de största i världen. För att få en fiskeplats här får man vara beredd att stå i kö några år.

Ett brett utbud av olika aktiviteter med hög kvalitet samt stor kärlek till naturen är framgångsfaktorer för Ingrid Olssons Getnö gård vid sjön Åsnen och Åsnens nationalpark. – Naturen är som plåster för själen, som hon uttrycker det. Ingrids pappa Lennart Olsson styrde om verksamheten från bondgård till turism när han 1986 startade Getnös Naturcamping och satsade på sportfiske.

Från 700 till 100 häckande par Roxenfiskaren Anders Nilsson börjar skymta ljuset i tunneln. Som mest häckade drygt 700 par skarvar på öarna i Roxen. Över 10 000 skarvar kunde fiska samtidigt i den grunda sjön.

I Grangärde strax norr om Ludvika i Dalarna jobbar fiskevårdsområdesföreningen och fiskeklubben tätt tillsammans. Grangärde fvof sköter förvaltningen medan Grangärde fiske hanterar sportfisket. Var och en gör det den är bäst på.

Det fanns tre alternativ att välja på: 1) Lägga ner Svenstaåns fiskevårdsområde helt och hållet, 2) låta någon annan sköta all förvaltning och fiskevård, eller 3) gå samman med Storsjön-Bergs fiskevårdsområdesförening. Fyra personer på 2022 års stämma fattade det avgörande beslutet om att välja alternativ 3, och nu är sammanslagningen fullbordad. Det förekom ingen som helst aktivitet i Svenstaåns fiskevårdsområdesförening.

Något är fel med Östersjön, mycket fel. Våra medlemmar som bedriver fiske i vattendrag efter stigande lax rapporterar om svaga stigningar av lekvandrande lax i år … igen! Smolten som tidigare vandrat ut till havet kommer inte tillbaka i tillräcklig omfattning som vuxna individer, något händer på vägen.

Fiskevattenägarna är starkt kritiska mot att så kallad gårdsbaserad fisketurism inte föreslås inkluderas av undantaget i strandskyddsbestämmelserna för areella näringar. Det skriver förbundet i ett remissyttrande på betänkandet Areella näringar vid vatten som kom i höstas. Yrkesfiske omfattas i dag av undantaget och utredningen har föreslagit att även vattenbruk ska omfattas av undantaget och vill istället införa ett dispensskäl som skulle kunna gälla för gårdsbaserad fisketurism.

Gösen från Hjälmaren, Hjälmargös, har fått skyddad ursprungsbeteckning av EU på samma sätt som Kalix löjrom. Hans Johansson, tredje generationens yrkesfiskare, har ansvarat för Hjälmarens Fiskareförbunds ansökan. Hur känns det?

Allgunnens fiskevårdsområdesförening i Högsby kommun i östra Småland har bra koll på sina fiskevatten. För två år sedan provfiskades sjön och i fjol togs en ny fiskevårdsplan fram som redan uppdaterats. I somras inventerades sjöns strandzoner för att få svar på hur sjöns grundområden mår.

Bengt Henriksson avgick ur styrelsen för Sveriges Fiskevattenägareförbund nu i våras. I somras fyllde han 75. Bengt är en av arkitekterna bakom förbundets digitaliserade system för medlemsregister, en komplicerad historia som påbörjades 2008 och stod färdigt först 2015.

… Mikael Rhönnstad, ny styrelseledamot i Sveriges Fiskevattenägareförbund. Vem är du? – Jag är 58 år, bor i Köping och är fiskeansvarig för Sveaskogs Region Bergslagen och är invald representant för Skogsindustrierna.

… Malin Ekwall, ny styrelseledamot i Sveriges Fiskevattenägareförbund. Vem är du? – Jag är 39 år och driver Tiraholms Fisk vid Bolmen tillsammans med min familj, alltså två bröder och våra föräldrar.

Sveriges Fiskevattenägareförbunds organisation ska bli mer enhetlig och medlemsnyttan ska utvecklas. Det uppdraget fick förbundets styrelse vid årets förbundsstämma på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien i Stockholm. Förbundets medlemmar är sedan några år uppdelade i två olika organisationsformer, hälften är anslutna genom lokala länsförbund med egna styrelser och den andra hälften genom länsvisa distrikt utan någon lokal styrelse men med ett gemensamt rådslag varje år.

Uppvandringen av lax i Östersjöns älvar störtdök dramatiskti fjol. Även i år ser det illa ut. Nedgången tros bero på födobrist för laxsmolten när de vandrar ut i havet samt att de bifångas i industrifisket.

Den vilda laxen är på väg tillbaka på allvar i Testeboån i Gävle efter 50 års frånvaro. Skyfallen 2021 och 2023 medförde att fler laxar kunde vandra upp förbi Strömsbro kraftverk för lek och utvandringen av smolt har slagit rekord. Men om den positiva trenden ska fortsätta måste kraftverket bort, säger Bernt Moberg, fiskevårdare och eldsjäl.

Vattenkraften i Ljungan skulle ha gått in till omprövning i februari 2023. Nu har regeringen skjutit fram prövningen till i juli 2025. – Det känns verkligen inte bra.

Nu ska alla vandringshinder bort i Stångån som är ett biflöde till Ljungan utanför Sundsvall. Ån har varit stängd för fiskvandring i hundratals år. Redan under sommaren började utrivningen av tre kraftverksdammar och ytterligare två dammar.

FRÅGA: Hur kommer det sig att jag som äger mark mot vatten inte har fiskerätt medan en markägare som inte äger någon strand har fiskerätt? /Undrande markägare _______________________________ SVAR: Fiskerätten, som är en del av äganderätten, följer normalt de ursprungliga fastigheterna i ett visst område. För att reda ut vad som gäller på en viss plats och förstå varför det är så måste man gå tillbaka och undersöka vad som hänt under årens lopp.

FRÅGA: Behöver vi tillstånd för att plantera/sätta ut fisk i ett vatten som vi förvaltar? /Första gången _______________________________ SVAR: Det korta svaret är att det alltid krävs tillstånd för att plantera/sätta ut fisk. En utsättning av fisk som inte har tillstånd är en illegal utsättning.

Härjedalens kommun tar tillsammans med Sportfiskarna ett helhetsgrepp för att trygga och utveckla produkten fiske för framtiden. Ett av huvudsyftena är att stärka upp fiskevårdsområdesföreningarna och ge dem verktyg i sitt arbete. Jämtlands län brukar kallas Sveriges mesta fiskelän och i Härjedalens kommun säljs flest fiskekort i landet.

Långå fiskevårdsområdesförening provar nu tillsammans med övriga delägare ett helt nytt grepp för att säkra överlevnaden för den unika Grundsjörödingen i Grundsjömagasinet i västra Härjedalen. Genom att bygga en damm i dammen skapas en sjö i sjön som ska hindra att fiskens rom frystorkas till döds när magasinet tappas på vatten vintertid. Att fisket i Långå varit en skyddsvärd naturresurs finns dokumenterat sedan mer än 300 år.

Ume/Vindelälvens Fiskeråd är en paraplyorganisation för alla fiskerättsägareorganisationer inom Vindelälvens avrinningsområde. Spindeln i nätet är fiskekonsulenten Daniel Holmqvist. – Det är väldigt varierande och roligt men svårt att få tiden att räcka till.

Två fiskevårdsområdesföreningar har stoppat allt fiske efter vild öring i de jämtländska älvarna Hårkan och Långan. Detta sedan Länsstyrelsens inventeringar visat att bestånden av vild öring minskat kraftigt de senaste åren. Det är Sandvikssjön-Edsforsens fvof och Långans fvof som tagit det drastiska beslutet.

En stor del av alla öringar som växer upp i Storsjön har sitt ursprung i Dammån som är ett av många, men ett mycket speciellt, biflöde till Indalsälven. En förutseende vattendom från 1950 ligger till grund för den höga produktionen. Varenda lekvandrande öring som tar sig upp och förbi Ågårdarnas kraftverk i Dammån räknas, vägs och mäts.

Kvitsleströmmarna är ett av Jämtlands mest kända fiskevatten. Hit kommer många utländska turister för att fiska och Ockesjön-Kvitsleströmmarnas fvof säljer fiskekort för upp emot 400 000 kronor per år. – Det är förstås glädjande, men vi har även flera bekymmer att brottas med, säger Martin Rolén, ordförande i föreningen.

Det är tragiskt om ett kortsiktigt ekonomiskt tänk ska tillåtas förstöra ett välgrundat långsiktigt miljöarbete. Tidigare undersökningar gjorda innan kalkningen av våra vatten påbörjades visade tydligt på att biologin i många av våra vatten hade stora skador. Skador som i många fall nu reparerats med hjälp av den omfattande kalkning som påbörjades i landet under 1970-talet.

Gunnar Heibring i Valsjöbyn i Jämtland har jobbat med landsbygdsutveckling och fisketurism i mer än 40 år. Hans framgångsrecept är samarbete mellan fiskevårdsområdesföreningar. – Genom att samarbeta kan vi erbjuda gästerna en bättre upplevelse samtidigt som föreningarna får sälja fler fiskekort och få in mer pengar, säger han.

Priserna på fiskekort fortsätter att släpa efter hos de flestafiskevårdsområdesföreningar. Priserna behöver generellt höjas, uppmanar Sveriges Fiskevattenägareförbunds förbundsdirektör Tony Forsberg. Sveriges Fiskevattenägareförbunds riktprislista för fiskekort publicerades i januari 2017.

Det stora fiskeintresset som exploderade under pandemin verkar hålla i sig och flera fiskevårdsområdesföreningar redovisar fortfarande stigande försäljning av fiskekort. Våra Fiskevatten har frågat några fiskevårdsområdesföreningar hur verksamheten utvecklats under fjolåret och de flesta är mer än nöjda. Storsjöns fvof i Sandvikens kommun i Gävleborgs län har ökat omsättningen åtta år i rad med en liten nedgång under 2023 då man ändå sålde fiskekort för drygt 950 000 kronor.

Västra Värmlands och Dalslands fiskevårdskrets tar ett samlat grepp på Upperudsälvens avrinningsområde med hjälp av ekonomiska medel från Leader. En gemensam fiskevårdsplan och plan för hållbar fisketurism ska tas fram. Dessutom ska den ursprungliga Upperudsöringen spåras.

Länsstyrelserna har i år att fördela 220 miljoner kronor till Lokala vattenvårdsprojekt (Lova). Hanteringen av Lova-bidraget regleras av förordningen (2009:381) om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt. Bidraget kan sökas av ideella sammanslutningar och kommuner var för sig eller i samverkan.

Länsstyrelserna kan i år fördela 23 miljoner kronor i statliga fiskevårdsbidrag. Fiskevårdsbidragen kan sökas av kommuner, företag och organisationer. Bidragen lämnas med stöd av förordningen (1998:1343) om stöd till fiskevården.

Acksjöns fiskevårdsområdesförening i Molkom har fått fiskevårdsbidrag från Länsstyrelsen i Värmland vid flera tillfällen. Pengarna har bland annat används för att ta fram fiskevårds- och biotopvårdsplan och för att försöka utrota signalkräftan. Efter att föreningens verksamhet varit slumrande i flera år beslöt sig styrelsen för cirka 10 år sedan att väcka upp intresset i bygden.

Har ni ett vattenkraftverk eller nåt annat vandringshinder i ert vattenavrinningsområde. Då bör ni undersöka om det finns fiskeavgiftsmedel som ni kan söka för fiskevårdande åtgärder. Vid prövning av vattenverksamheter är det vanligt att verksamhetsutövare döms att betala fiskeavgifter som kompensation för den som skada orsakas på fiskbestånd och fiske.

Naturskyddsföreningen delar varje år ut mellan 10 och 12 miljoner kronor ur sin miljöfond. Utrivning av uttjänta kraftverksdammar och andra biotopvårdande åtgärder i strömmande vatten är prioriterade projekt. Pengarna kommer från energibolag som säljer Bra Miljöval-märkt el.

Nils Ekwall från Tiraholms Fisk bjöd på hemgjorda delikatesser och tipsade om hur man tar vara på det som många anser är ”skräpfisk”, när han besökte Kalmar läns rådslag. Förvånansvärt gott, tyckte rådslagsdeltagarna. Nils Ekwall startade i början av 1980-talet tillsammans med sin fru Vicky Tiraholms Fisk i Unnaryd på gränsen mellan Halland och Småland.

Se hit alla fiskevårdsområdesföreningar: det finns hundratals miljoner kronor i bidrag varje år att söka för fiskevårdande och andra åtgärder i vatten. Och det är inte svårt. Landets myndigheter delar varje år ut flera hundratals miljoner kronor i stöd och bidrag till fiskevårdande och andra åtgärder i våra sjöar, hav och vattendrag.

Bogens fiskevårdsområdesförening stärker beståndet av strömstationär öring, så kallad gammaldags bäcköring, i Rolampälven med hjälp av Lova-medel. Stenar och grus läggs tillbaka i det flottledsrensade vattendraget och nya lekbottnar och uppväxtmiljöer anläggs. Bogens fvof i nordvästra Arvika på gränsen mot Norge har fyra älvar med stammar av så kallad gammaldags bäcköring .

Fördelarna är många med att jobba tillsammans, säger Michael Kanold som är ordförande i Västra Värmlands och Dalslands fiskevårdskrets. – Vi blir starkare tillsammans och har ekonomi att ta fram kunskap och planer som alla har nytta av i sin förvaltning, medan varje fiskevårdsområde fortfarande har rådigheten över sina vatten. Vi ger dem en verktygslåda att jobba med.

I Degerfors kommun i Örebro län hoppas man att miljöprövningen av vattenkraften i Gullspångsälvens nedre delar ska ge möjlighet att få tillbaka forsen i Letälven med reproduktionsområden för lax och öring Forsen som tidigare gick genom samhället försvann helt när Degerfors kraftverk byggdes 1947. Den ursprungliga fåran av Letälven, som tidigare utgjorde en betydande strömsträcka, är i dag helt överbyggd av industrimark, vägar och byggnader. Vattnet leds i dag till kraftverket via bergstunnlar.

Populationen av mellanskarv fortsätter att växa i Sverige. För första gången sedan 2012 har en rikstäckande inventering genomförts som visar på en kraftig ökning av den häckande populationen under en tioårsperiod. Resultaten för 2023 års inventering visar på en kraftig ökning av den häckande populationen av storskarv i Sverige sedan 2012.

Spiggvågen i Östersjöns vikar kan bromsas om det finns gott om rovfisk i närområdet som kan hjälpa det lokala fiskbeståndet att stå emot trycket från spiggen. Det visar ny forskning. Gädda och abborre har minskat kraftigt längs delar av den svenska Östersjökusten.

Havs- och vattenmyndigheten utrotar allt kustnära småskaligt yrkesfiske. Den slutsatsen drar Patrik Stenbäck sedan han fått avslag på sin licensansökan. Hans yrkesfiske skulle i volym, som högst, motsvara vad 10–15 skarvar konsumerar under ett år.

Landets länsstyrelser får i år 24 miljoner kronor mindre till kalkning än i fjol, vilket är 43 miljoner kronor mindre än vad de anser behövs. Än värre blir det de närmaste åren om neddragningarna fortsätter enligt regeringens budgetprognos. År 2026 kommer i så fall till och med försurade vatten där det finns lax, flodpärlmussla och flodkräfta att bli utan kalkning.

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) tar tillsammans med övriga nordiska länder fram nya bedömningsgrunder för försurning. Dessa antyder att vi i även kalkar naturligt sura vatten och kan medföra en ytterligare neddragning av kalkningen. HaV vill i framtiden se ett nytt angreppssätt på åtgärder där man väger in hela avrinningsområdet i stället för att åtgärda enstaka miljöproblem för sig.

För att fisket ska vara hållbart krävs det att vi vet ungefär hur stora fiskpopulationerna är. Och för att kunna göra bra uppskattningar behöver vi förstå hur populationerna fungerar. Stefan Skoglund doktorand vid SLU Aqua har utvecklat metoder som ökar vår kunskap om Östersjölax, och som kan användas för att göra säkrare beståndsuppskattningar och förbättra framtidens fiskförvaltning.

Först sköt regeringen fram omprövningen av vattenkraftens miljövillkor ett helt år. Sedan har man i ytterligare två omgångar skjutit fram omstarten med två månader i taget till 1 juni. Men risken är överhängande att regeringen väljer att förlänga pausen ytterligare.  Bakgrunden till pausen är regeringens oro för att de nödvändiga miljöprövningarna ska orsaka för stor påverkan på det svenska elsystemet och dess reglerförmåga.

Kontrollavgift ett nödvändigt verktyg för regelefterlevnad Vänneåns fiskevårdsområdesförening tillämpar sedan länge kontrollavgiften för att stävja överträdelser av föreningens regler. Alla fiskevårdsområdesföreningar borde göra det anser föreningens ordförande Martin Ahlström. – Det är ett utmärkt och nödvändigt verktyg för att se till att regler efterföljs, säger han.

Betänkandet ”Areella näringar vid vatten” innehåller flera förslag som underlättar möjligheten för de areella näringarna att tillämpa undantaget från strandskyddet och därmed förbättra förutsättningar för näringarnas utveckling. Gårdsbaserad fisketurism finns dock inte med bland de näringar som föreslås omfattas av undantaget. Utredningen ”Ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella näringarna” överlämnade i slutet av januari sitt betänkande Areella näringar vid vatten (SOU 2023:103).

Trots att vi nu skriver 2024, där den moderna människan Homo Sapiens har funnits på jorden i runt 200 000 år, har människan tydligen inte lärt sig speciellt mycket. Vi har ett läge med krig tämligen nära oss och vi har höga ämbetsmän som på bästa sändningstid varnar för att även det trygga Sverige, som vart i fredsläge sedan 1814, också kan hamna i krig. Och det är viktigt att vi lyssnar och agera på vad som myndigheterna säger, vi måste börja inta en bättre beredskap på alla plan!

Den uppdaterade förvaltningsplanen för skarv kan göra det lättare att bevilja och få skyddsjakt på skarv. I planen slås fast att skarven kan orsaka stor skada på lokala fiskbestånd. I den gamla förvaltningsplanen var fokus mycket inriktat på att skydda fiskeredskap från påhälsning av skarv.

Finjasjöns fiskevårdsförening i Hässleholms kommun i Skåne har beslutat att förbjuda fiske med livegivare i Finjasjön. Användning av livegivare anses orsaka för stora skador på sjöns större fiskar. Flera andra föreningar är på väg att följa efter Livegivare är en avancerad ekolodsgivare.

Hässleholms kommun bedriver sedan många år så kallat reduktions- eller vårdfiske efter vitfisk för att få Finjasjön i god ekologisk status med god vattenkvalitet samt minska riskerna för algblomningar sommartid. Mellan 50 och 70 ton vitfisk landas varje år. Det är bitigt i luften en sen novemberdag men regnet håller sig än så länge borta över Finjasjön.

Alla som omfattas av den nationella planen för omprövning av vattenkraftens miljövillkor (NAP) kan få hjälp med finansieringen från Vattenkraftens miljöfond. Stödet är max 85 procent av kostnaderna. Det är nio svenska energibolag som gått samman för att finansiera miljöåtgärder i vattenkraftsproduktionen.