Från 700 till 100 häckande par
Roxenfiskaren Anders Nilsson börjar skymta ljuset i tunneln. Som mest häckade drygt 700 par skarvar på öarna i Roxen. Över 10 000 skarvar kunde fiska samtidigt i den grunda sjön.
– I år har vi haft färre än hundra häckande par, säger han.
Roxen vid Linköping var fram till slutet av 1900-talet en av Sveriges bästa gössjöar, med hög produktion även av abborre och gädda. Men i den grunda sjön har skarvarna haft dukat bord och lätt att fånga fisk. Under 2000-talet har sjöns yrkesfiskare Anders Nilssons fiske bara varit en spillra av vad det var innan skarven etablerade sig.
– Nu ser det äntligen ut att vända. Men det har tagit 30 år att få opinionen att lyssna – som jag ser det 30 år i onödan.
Vi passerar Husholmen med en skarvkoloni där det inte varit häckning på flera år.
– Ön är inte vacker. Det kommer att ta många år innan den ser ut som den gjorde förr, säger han.
En orsak till att det äntligen vänt är att man numera inte längre behöver räkna och anmäla varje skjuten skarv till Länsstyrelsen och att jakten i och runt sjön har samordnats och organiserats. Förutom Anders ger sig ytterligare upp till 10–15 jägare ut med jämna mellanrum och jagar. Fört fylls Länsstyrelsens kvot för skyddsjakt på 1 000 skarvar (ett antal som i sig är en framgång). Resten av de skjutna skarvarna sorteras under jaktförordningens bilaga 4, ”jakt på enskilds initiativ”, för att freda fiskredskap.
Jakt på enskilds initiativ
Den enskilda skyddsjakten ligger utanför den tilldelade kvoten och saknar krav på rapportskyldighet till någon myndighet. Bilagan till jaktförordningen, som rör skyddsjakt på många arter i särskilda fall på enskilds initiativ, kompletterades 2021 av regeringen med ett stycke om skarv. Det öppnade för möjligheten att jaga för att skydda fiskredskap vid sidan av länsstyrelsernas skyddsjaktskvoter.
– Jag upplever det som att tongivande politiker på riksplanet har tagit tag i skarvfrågan och kört över myndigheterna.
Det har som sagt varit en krokig väg från den första häckningen i Roxen 1990 fram till i dag och Anders har ägnat timmar, dagar och veckor åt att försöka få folk att förstå vad skarvarna ställer till med.
– Första året när skarvarna kom hit var det några enstaka bon och vi tänkte att ett 50-tal fåglar väl inte var så farligt. Men vi fick varningar om konsekvenserna från skärgårdsbor som redan blivit drabbade.
Mer än 10 000 skarvar
Sedan gick det snabbt och bara några år därefter fiskade över 3 000 fåglar regelbundet i sjön. Som mest har över 10 000 skarvar försörjt sig på fisk i Roxen. De kom från omgivande områden till den lättfiskade sjön.
– Det gjordes en inventering ett av de första åren, av en ornitolog på myndigheternas uppdrag. Han rapporterade 64 bon. Själv räknade jag och kom samma år fram till 480 bon och häckande par. Så såg alltså ställningskriget ut redan från början, och jag kan väl säga att det inte var oss, vi som bor och lever här, som man lyssnade på, säger Anders Nilsson.
När skyddsjakt började införas var det mest symboliska kvoter, för att ”lugna den upprörda befolkningen”.
– Jag minns första skyddsjaktsbeslutet i Vättern, Sveriges näst största sjö; beslutet omfattade möjligheten att skjuta tre skarvar.
Anders har även stått inför skranket för att ha lossat ett hagelskott i naturreservatet vid Motala ströms mynning i Roxen.
– Det var för att få skarvarna att flytta på sig. Jag var dömd på förhand i lokalpressen, men blev frikänd i rätten.
Så har det alltså varit under 30 år i kampen för och emot skarven. Anders upplever det som att tjänstemännen på myndigheterna i hög grad varit styrda av ornitologernas åsikter och verklighetsuppfattning.
– Det fanns tjänstemän som till och med ifrågasatte att skarven alls åt abborre och gös, så långt ifrån varandra stod vi.
Åt en årsranson på en vecka
– Varje skarv äter cirka ett halvt kilo fisk per dag. Med 10 000 skarvar i sjön blir det fem ton om dagen och på mindre än en vecka åt de lika mycket fisk som jag normalt sett tar upp under ett helt år.
Fram till för några år sedan omfattade skyddsjakten i Roxen 300 fåglar om året, men så höjdes det till 1 000 och det var, enligt Anders Nilsson, ett viktigt steg mot en vändning och att Länsstyrelsen började inse vidden av skarvarnas påverkan på ekosystemen. Och 2021 kom skarven med i bilaga 4 till jaktförordningen vilket gör att skyddsjakten i praktiken blivit obegränsad i områden där det pågår fiske.
– Nu börjar det bli meningsfullt att bedriva fiskevård igen. De senaste åren har jag köpt avelsgösar från Bolmen och kläckt rom för utsättning. Jag gissar att om fem år kan Roxen vara tillbaka som en av Sveriges främsta gössjöar igen, om vi bara får och orkar fortsätta med skyddsjakten.
Ammunitionspengar från testamente
Det går dock åt mycket ammunition, och den är inte gratis.
– I det fallet har vi fått ett fantastiskt stöd. En person som bodde intill sjön testamenterade sina pengar till bekämpning av skarv i Roxen, pengar som vi bland annat använder till inköp av ammunition åt jägarna.
Hur många skarvar som egentligen skjutits i år vet inte Anders Nilsson.
– Vi redovisar tusen fåglar till Länsstyrelsen, resten är oredovisade enligt villkoren för enskild skyddsjakt.
Nu uppmanar Anders Nilsson jägare och fiskare i resten av landet att verkligen använda sig av de medel som står till buds.
– Vi har ju inte skjutit alla skarvar som fanns i Roxen, merparten har vi skickat iväg till andra vatten genom att vi regelbundet skrämt fåglarna. Om det ska bli någon verklig effekt måste skyddsjakten organiseras i hela landet.
Text och foto: Lars Krögerström
Läs mer: Skarvjakten organiseras i skärgården
Skyddsjakt på enskilt initiativ
1 juli 2021 ändrades bilaga 4 i jaktförordningen så att det blev möjligt att bedriva skyddsjakt efter skarv på enskilt initiativ, alltså utan beslut eller rapportskyldighet till länsstyrelsen. Bilaga 4 rör jakt som får bedrivas för att förebygga skada av vilt och som inte omfattas av allmänna jakttider.
”Storskarv får jagas för att förebygga skada, dock inte närmare än 300 meter från boplats för skarv, havsörn eller fiskgjuse, vid fasta och rörliga redskap (inte handredskap), samt inom ett avstånd av 300 meter från sådana redskap, 1 augusti–28 februari.”
Som rörliga redskap räknas bland annat vanliga nät.Roxen är en sjö i Östergötland och är en del av Motala ströms vattensystem. Sjön ligger mellan städerna Linköping och Norrköping.
Roxen har en yta på cirka 97 kvadratkilometer och ett medeldjup på omkring 4 meter, vilket gör den relativt grund för sin storlek.
Vattenkvalitet och miljö: Roxen är en näringsrik sjö (eutrof), vilket innebär att den har höga halter av näringsämnen. Detta leder till riklig växtlighet och algblomning under sommarhalvåret.