Fråga: Hur vet vi om vår sjö tål det allt högre fisketrycket?
/Ordförande i FVO
Svar: Tack för din fråga! I många sjöar har fisketrycket ökat och det är viktigt att förvalta bestånden på ett bra sätt. Det behövs en bedömning om uttaget matchar produktionen. Det är komplicerat att räkna fram produktionen av fisk i sjöar, speciellt om man ska räkna på olika arter. Genom ett provfiske får man uppgifter som är värdefulla kring hur rekryteringen av småfisk ser ut och fördelningen för olika arter. Fångstens totala storlek visar tillsammans med siktdjup hur produktivt vattnet är.
Första steget i bedömning av fisketryck är att ta fram antalet sålda kort för ett specifikt år. Sen får man göra en beräkning kring hur många dagar det har fiskats under ett år. Antalet fiskedagar kan sättas i relation till arealen på sjön och skulle fiskedagarna bli någonstans runt 3 per hektar eller över så är det läge att gå vidare och räkna mer noggrant. Detta betyder att om vi har en 100 hektar stor sjö med normalt bestånd av abborre och gädda så kan föreningen förenklat sälja upp till 300 fiskedagar, för ett hållbart fiske. Alltså ungefär 15 årskort, 100 dagkort och 10 veckokort. Detta är en grov uppskattning och bör ses som en första kontroll på hur stort fisketrycket är.
När man ska räkna på uttag per art så krävs det fångstrapporter som kan samlas in via föreningens egna kanaler, via IFiske eller via enkäter till fiskare. När fångstuppgifter finns så kan man utifrån näringshalter beräkna hur mycket en sjö kan producera i fiskmängd och sjöns totala fiskbiomassa. Vi lär oss mer och mer om vattnen och min bedömning är att sjöar producerar mer fisk än vad vi tror. Varma år och klimatförändringar kan säkert bidra. Det är viktigt att tänka på att fisken ska räcka till både fiskekortsköpare och fiskerättsägare. Man bör söka fram fångstuppgifter från nätfiske och andra fångstredskap och inkludera i beräkningen. I många fiskevårdsområden syns tydligt att catch and release ökar och att mängden fisk som släpps överstiger upptagen fångst.
I en modell som jag tagit fram för en mer noggrann beräkning behövs följande uppgifter:
- Provfiskedata (helst inte äldre än 10 år)
- Näringshalt (totalfosfor)
- Siktdjupsdata (gärna några mätningar per år)
- Antalet sålda fiskekort per kategori för ett specifikt år
- Fångstuppgifter för ett specifikt år (art, vikt)
Att bedöma hur hållbart fisket är i ett fiskevårdsområde är mycket viktigt. Sportfiske påverkar ett vatten på olika sätt och det finns i dag vatten med för högt fisketryck samtidigt som många sjöar är underutnyttjade. Sportfiskare är idag mycket rörliga. Här gäller det att ta fram underlag, analysera och kanalisera utifrån olika fiskare och deras behov.
Carl-Johan Månsson, fiskerikonsulent, C-J Natur
www.cjnatur.com
CJ Natur
Carl-Johan Månsson svarar för kostnadsfri enklare telefonrådgivning till förbundets medlemmar. Telefonsamtalen kanaliseras via Sveriges Fiskevattenägareförbunds kansli. Medlemmar har dessutom 10 procents rabatt på uppdrag och tjänster hos C-J Natur. Exempel på uppdrag är fiskevårdsplaner, provfisken, miljöbedömningar och provtagning av miljögifter.