Härjedalens kommun tar tillsammans med Sportfiskarna ett helhetsgrepp för att trygga och utveckla produkten fiske för framtiden. Ett av huvudsyftena är att stärka upp fiskevårdsområdesföreningarna och ge dem verktyg i sitt arbete.
Jämtlands län brukar kallas Sveriges mesta fiskelän och i Härjedalens kommun säljs flest fiskekort i landet. Antalet fiskedygn i kommunen är cirka 100 000 per år.
För att slå vakt om och utveckla fisketurismen har kommunen och Sportfiskarna startat ett gemensamt treårigt projekt, Härjedalsfisket, med syftet att hjälpa fiskevårdsområdena att långsiktigt planera och bygga upp fiskevård, regelverk och serviceinsatser kring sina fiskevatten.
Pengarna kommer från Region Jämtland Härjedalen och Tillväxtverkets fonder för regional utveckling och projektet leds av Sportfiskarna. Michael Ärfström som leder projektet är också ordförande i Hedevikens fiskevårdsområdesförening.
– Många fiskevårdsområden har stora utmaningar när det gäller föryngring och utvecklingsarbete. En ambition är därför också att stärka stödstrukturerna kring dem eftersom de är de viktigaste aktörerna eftersom de upplåter sina fiskevatten, säger Michael Ärfström.
Fvof-ambassadörer
Projektet består av fyra delar. De 25 deltagande fiskeorganisationerna, delas in i fyra så kallade fiskebygder – Funäsfjällen, Sonfjällsbygden/Destination Vemdalen, Hogdalsbygden samt Södra Härjedalen.
– I varje fiskebygd tillsätter vi ambassadörer som ska hjälpa fiskevårdsområdena att driva frågor men också öka samarbetet mellan fiskevårdsområdena och även med turistnäringen.Ambassadörerna arvoderas motsvarande upp till 160 timmar per år. Om försöket slår väl ut hoppas vi att det på sikt ska kunna permanentas.
Fiskeplaner på flera plan
En annan viktig del är att ta fram en fiskeplan för hela kommunen som beskriver hur fisket kan utvecklas kring fiskevård, fiskeregler, tillgänglighet, service och marknadsföring.
– Den övergripande planen ska även kunna ligga till grund för lokala fiskeplaner. Att kunna ta revidera eller ta fram en ny fiskeplan var något som tydligt framkom i den förstudie som legat till grund för projektet. Vissa har en väl utarbetat plan men merparten av fiskevårdsområdena saknar i dag en långsiktig fiskeplan och kvaliteten varierar, säger Michael Ärfström.
En ambition är också att höja kunskapsnivån kring värdet av fisket för samhället. Man brukar ju räkna med att summan av fiskekortsförsäljningen ger sju gånger mer intäkter till bygden i form av kringförsäljning av boende, mat och bensin.
– Vi kommer med hjälp av Uppsala universitet utreda om det stämmer även här. Dessutom vill vi öka kunskapen om fisket hos turistentreprenörerna. Många fiskekortsåterförsäljare önskar ha bättre kunskaper kring fiske för att på ett bättre sätt kunna bemöta sina gäster.
Sprida erfarenheterna
Sist men inte minst är en viktig del av projektet att sprida de erfarenheter som kommer fram, i första hand vidare ut till övriga kommuner Jämtlands län, men även i resten av landet.
– Vårt utvecklingsarbete ska vara en förebild för andra. Samtliga övriga Jämtlandskommuner finns därför med som observatörer under resans gång, säger Michael Ärfström.
Janne Gabrielsson, fiskesamordnare i Härjedalens kommun och initiativtagare till projektet är förhoppningsfull inför framtiden.
– Det känns väldigt bra att vi nu tar ett sådant här helhetsgrepp på fisket inom kommunen där alla parter är med och där vi stärker fiskevårdsområdena i deras förvaltning av sin resurs, säger han.
Välkommen satsning
Helge Jonsson är ordförande i Långå fiskevårdsområdesförening, en av de 25 föreningar som ingår i projektet. Han ser projektet som en välkommen satsning som kan öka effektiviteten i landskapets fiskevårdsområden och ger lösningar som avlastar styrelsearbetet när det gäller formalia, ekonomihantering, och finansiering genom externa medel, exempelvis från staten och EU.
– Det är tungt arbete som tar tid från fiskevården och går att hantera på annat sätt med ökad effektivitet, säger Helge Jonsson och fortsätter:
– Projektet ger även Härjedalsfisket en sammanhållen identitet som stöder ursprungliga naturkvalitéer som finns här i respektive fiskevårdsområden. Samtidigt är det angeläget att respektera fiskevårdsområdenas egna och unika kännemärken med sina speciella naturvärden och särdrag. Där finns värdefulla natur-, kultur- och symbolvärden med specifik identitet.
Fiskevattenägarna bidrar
Camilla Dahlberg, ordförande i Jämtlands läns fiskevattenägareförbund, är också mycket positiv till satsningen:
– Vi har många medlemmar i Härjedalen och är positiva till åtgärder som stärker våra fiskevårdsområdesföreningar. Det är bra att bli starka tillsammans för att kunna möta det stora natur- och fisketurismflödet som har ökat sedan covid. Länsförbundet kommer även i fortsättningen hjälpa till med att hålla fisketillsynsutbildningar.
– Dessutom har fiskevattenägarna tagit fram en ny tjänst där vi hjälper våra medlemmar att uppdatera sina fiskerättsförteckningar, fiskerätt.se. Utöver det har vi också riktigt bra försäkringar för våra medlemsföreningar, både ansvarsförsäkringar och olycksfallsförsäkringar.