Den vilda laxen är på väg tillbaka på allvar i Testeboån i Gävle efter 50 års frånvaro. Skyfallen 2021 och 2023 medförde att fler laxar kunde vandra upp förbi Strömsbro kraftverk för lek och utvandringen av smolt har slagit rekord. Men om den positiva trenden ska fortsätta måste kraftverket bort, säger Bernt Moberg, fiskevårdare och eldsjäl.
Bernt Moberg är uppväxt i närheten av ån och följde som liten grabb med sin morfar för att meta abborre. Sedan dess är han en inbiten sportfiskare och har följt ån och dess utveckling på nära håll.
Först som medlem i fiskeklubben Flugfiskarna som förvaltade ån på uppdrag av fiskevårdsområdesföreningen och sedan 25 år som drivande i Testeboåns Laxförvaltningsgrupp som har till uppgift att återetablera ett livskraftigt bestånd av lax och stärka åns bestånd av havsvandrande öring. I gruppen ingår Testeboåns fvof, Länsstyrelsen Gävleborg, Gävle kommun, SLU Aqua, Länsstyrelsen i Västernorrlands fiskeutredningsgrupp samt Sportfiskarna.
Fiske, flottning och vattenkraft
Efter att i många hundratals år varit en viktig inkomstkälla för bygden försvann laxen helt från Testeboån i början av 1970-talet. Utbyggnaden av vattenkraften, för hårt fiske och flottledsrensningen är tre huvudorsaker till tillbakagången, anser Bernt Moberg.
– Innan laxfisket i Östersjön styrdes av en kvot fångades som mest i början av 1990-talet över en miljon laxar varje år i Östersjön, man höll på att utrota laxbestånden. Kvoten har succesivt minskats. 2024 är den svenska kvoten totalt 17 411 laxar och det är inte tillåtet med riktat laxfiske i delområde 22–30 (Östersjön och Bottenhavet) utan här är kvoten bara 400 laxar för att täcka eventuella bifångster av lax vid fiske efter andra arter, så här går det åt rätt håll. Resterande 17011 laxar får fångas i delområde 31 (Bottenviken).
Flottledsrensningen förstörde många bra lek- och uppväxtområden och där har vi börjat återställa flera sträckor. Men utbyggnaden av vattenkraften är tveklöst den faktor som mest skadat den biologiska mångfalden i ån. Resultatet av pågående och kommande prövningar av miljövillkoren blir därför helt avgörande för laxens och havsöringens framtid i Testeboån, säger han.
Ett av tre index-laxvatten
Den nedre delen av ån, cirka 2,5 mil från mynningen upp till Oslättfors är i dag Natura 2000-område. Sedan 2013 är Testeboån klassad av Internationella Havsforskningsrådet (ICES) som ett av Sveriges vildlaxvatten. Sista odlade laxynglet sattes ut i ån 2006.
Testeboån är också tillsammans med Mörrumsån och Vindelälven Sveriges tre indexvattendrag för laxen i Östersjön. Att vara ett indexvattendrag innebär att uppföljningen är extra omfattande. För Testeboån innebär det att 15 lokaler elprovfiskas varje år, utvandringen av smolt kontrolleras och likaså lekvandringen.
Bernt Moberg svarar bland annat för elfisket och sköter smoltfällan i Forsby. De senaste tio åren har i snitt cirka 3 000 producerats i Testeboån. Men 2022 skattades utvandringen till omkring 10 000 laxsmolt. I fjol kunde fällan inte användas på grund av för högt vatten.
– Att vi har fått denna fantastiska utveckling är mycket tack vare att politikerna beslöt att det kommunala energibolaget Gävle Energi år 2005 skulle riva ut sitt kraftverk i Forsby, som var beläget tre kilometer uppströms Strömsbro kraftverk. Att smoltutvandringen sköt så i höjden 2022 berodde på att det var avkomman från leken 2019 som lämnade ån det året. 2019 rådde körförbud för Strömsbro kraftverk med fri väg för den lekvandrande fisken som följd.
80 procent av potentiell produktion
Bevarandemålet för lax i Natura 2000-området är att uppnå minst 80 procent av den potentiella produktionen av laxsmolt.
– Då behöver man ju veta vad som är 100 procent, säger Bernt Moberg. Men tillsammans med SLU Aqua och andra experter bedömer vi att potentialen för den idag laxförande delen av Testeboån kan vara mellan 15 000 och 20 000 smolt per år.
De kraftiga skyfallen 2021 och 2023 har gjort det omöjligt att räkna antalet uppvandrande lekfiskar eftersom kameran som ska registrera uppvandrande fiskar var tvungen att lyftas upp för att inte riskera att förstöras på grund av det kraftiga vattenflödet.
– I elfisket 2022 räknade vi 42 laxungar per hundra kvadratmeter vilket är nytt rekord. I fjol var vi tvungna att lyfta upp kameran redan den 6 augusti och hade fram till dess noterat 141 uppvandrande laxar och 108 öringar. Därför har vi förhoppningar att även årets elfiske ska visa på nya rekordnivåer, säger Bernt Moberg.
”Strömsbro kraftverk måste bort”
Avgörande för hur Testeboån ska fortsätta att utvecklas som laxälv är alltså den pågående och kommande prövningen av vattenkraftens miljövillkor. I ån finns sex kraftverk och fyra regleringsdammar. Det är redan klart att ett kraftverk och tre regleringsdammar kommer att avvecklas och för ytterligare fyra kraftverk inleds huvudförhandlingar i år.
Släpar efter gör Strömsbro kraftverk som ligger närmast åmynningen och har störst påverkan på hur bestånden av lax och havsöring ska fortsätta utvecklas. Mark- och miljödomstolen avvisade i höstas kraftbolagets ansökan om omprövning eftersom de inte kunde uppvisa något giltigt tillstånd att ompröva. Kraftverksägaren har överklagat beslutet och Mark- och miljööverdomstolen som nyligen meddelat att man ger prövningstillstånd. Men ingen vet i dag hur det kommer att sluta.
Bernt Moberg hoppas att Strömsbro kraftverk inte ska få göra någon omprövning utan istället tvingas göra en helt ny ansökan om tillstånd hos Länsstyrelsen.
– I så fall tror jag det blir svårt att få tillstånd eftersom kraftverket ligger i ett Natura 2 000-område. Men om kraftverksägaren får nytt tillstånd måste det kombineras med villkor att verket inte får köras från april till oktober då smolten vandrar ut och lekfisken vandrar upp. I annat fall blir det omöjligt att nå bevarandemålet för lax i Natura 2000-området. Men i princip anser jag att Strömsbro kraftverk måste bort, säger han.
Smoltfällan vittjas varje dag
Under perioden när smoltfällan är utplacerad i ån vid Forsby vittjas den varje dag. Helst ska den vara på plats i slutet av april men i år kom den inte i förrän den 8 maj. Fällan tas bort igen i början av juni när alla smolt vandrat ut.
Bernt Moberg drar sig ut till fällan – ett så kallat smolthjul eller smolttrumma – med hjälp av ett rep och en liten båt. Att försöka ro ut är inte att tänka på i den strida strömmen. All smolt som finns i fällan håvas upp och tas med in till land i hinkar. De flesta smolt som vandrar ut är två år men det händer även att en del vandrar ut vid ett och tre år.
Inne på land blandar Bernt till en svag bedövningsvätska där fiskarna bedövas innan de mäts och vägs. Smolten är mellan 10 och 15 cm långa och väger mellan 20 och 35 gram. Sedan märks de med en så kallad Pit-tag i magen för att de ska kunna kännas igen om och när de återvänder till ån.
När smolten kvicknat till igen sätts de tillbaka i ån några hundra meter ovanför fällan. Genom att se hur många smolt som återfångas i fällan kan man beräkna ungefär hur många smolt som vandrat ut.
– Vi har inte sammanställt uppgifterna än men det handlar om någonstans mellan 4 000 och 5 000 laxsmolt i år. Jag hade trott att det skulle vara fler men vi fick ju ut fällan tio dagar för sent så många kan redan ha hunnit förbi, tänker Bernt Moberg.
Testeboån är Natura 2000-område
Testeboån i Gävleborgs län är cirka 125 km lång och rinner igenom Ockelbo kommun innan den mynnar i havet i norra Gävle. De nedersta 25 kilometerna är klassat som Natura 2000-område. Lax, flodpärlmussla, stensimpa och utter är bevarandevärda arter i ån.
Sedan 2013 är Testeboån klassad av Internationella Havsforskningsrådet (ICES) som ett av Sveriges vildlaxvatten. Den nedre delen av ån förvaltas av Testeboåns fvof i samverkan med Testeboåns laxförvaltningsgrupp som består av flera myndigheter och organisationer.
Lax, havsöring, harr, sik och ål är fredade och ska sättas tillbaka. Även gäddor över 80 cm ska sättas tillbaka i ån.Testeboån kan få del av LIFE-pengar
Testeboåns Natura 2000-område finns med när Länsstyrelsen Gävleborg tillsammans med fyra andra länsstyrelser ansöker om bidrag från EU:s LIFE-fond för att restaurera vattendrag.
Flottledsrensade vattendrag och våtmarker ska restaureras, dammar rivas ut och vägtrummor bytas till valvbågar.
– Målet är att i möjligaste mån återskapa det naturliga flödet, formen och funktionen i ekosystemet. Diken läggs igen för att behålla vatten i landskapet vilket det bidrar till naturligare flöden samt renar vattnet och minskar transporten av humus ut i vattendragen.
Det är viktigt att bromsa upp vattnets färd genom landskapet och att bredda vattendraget till ursprungligt utseende så långt det är möjligt. Med detta skapas en mångfald av habitat för både landlevande och vattenlevande arter, vi får ett friskare vatten och samtidigt bättre förutsättningar för en tryggad vattenförsörjning, säger Erica Persson, enhetschef på Länsstyrelsen i Gävleborg.
– Men det är i hög grad även ett klimatprojekt som ska öka samhällets motståndskraft mot torka, bränder och översvämningar.
Projektet väntas i förlängningen skapa nya arbetstillfällen inom fiske, naturturism och friluftsliv.
Förutom Testeboån omfattas även Nätsjöbäckens och Andåns Natura 2000-områden samt våtmarker vid Västerhocklan av satsningen i länet.
Projektet ska pågå i åtta år och planerad budget är 295 miljoner kronor där HaV är största medfinansiär nationellt. Även några kommuner samt Sveaskog, Holmen och Skogsstyrelsen deltar i projektet.