Uppvandringen av lax i Östersjöns älvar störtdök dramatiskti fjol. Även i år ser det illa ut. Nedgången tros bero på födobrist för laxsmolten när de vandrar ut i havet samt att de bifångas i industrifisket. Nu kräver Stiftelsen för Östersjölaxen ett femårigt totalstopp för trålfiske i Östersjön.
Bestånden av lax i Östersjön och Östersjöns älvar har ökat successivt sedan slutet av 1990-talet i takt med att kvoterna för laxfiske minskats, effekterna av sjukdomen M74 klingat av och laxens lek- och uppväxtplatser restaurerats. Närmare 1,5 miljarder kronor har investerats i restaureringar i lax- och havsöringsälvar.
År 2022 noterades en liten nedgång av antalet uppvandrande laxar och i fjol störtdök uppvandringen avlax i merparten av Östersjöns laxälvar. Thomas Johansson är generalsekreterare för Stiftelsen för Östersjölaxen som bevakar lax och havsöringsbestånden:
– Utvecklingen ser likadan ut i de flesta älvar men tydligast är situationen i Torne älv där vi har bäst statistik. Som mest har vi där noterat 100 000 uppvandrande laxar ett år. I fjol var det bara 20 000 mot ett genomsnittligt år på 60 000 laxar – alltså en minskning med två tredjedelar. I Byskeälven var det en halvering mot normalt.
Nästan lika illa i år
Även i år ser det nästan lika illa ut.
– Fiskräkningen pågår fortfarande men i Torne älv har vi i mitten av augusti räknat till blott 23 000 uppvandrande laxar.
Ingen vet säkert orsaken till den kraftiga nedgången men en huvudteori är brist på föda för laxsmolten när de vandrar ut i havet – i takt med att strömmingsbestånden fiskats ned kraftigt.
– De små laxarna äter huvudsakligen strömmingsyngel och finns det inte tillräckligt med mat svälter de ihjäl, konstaterar Thomas Johansson.
För att stoppa den katastrofala nedgången kräver nu Stiftelsen för Östersjölaxen ett femårigt fiskestopp på alla svaga bestånd som strömming, sill, lax och torsk.
– Under de fem åren kan forskarna ta reda på vad som hänt och våra hotade bestånd ges en möjlighet till återhämtning. Samtidigt ska kustfiskarna få fortsätta att fånga odlad lax, det sätts ut enorma mängder odlad lax varje år, säger Thomas Johansson.
Rimlig teori
Johan Dannewitz är forskare på SLU Aqua med inriktning på vandringsfisk. Han är noga med att betona att forskarna i nuläget inte vet orsaken till den kraftiga nedgången men bekräftar att födobrist är en rimlig teori.
– Vi har i en tidigare studie sett en tydlig koppling mellan rekryteringen av strömmingsyngel och överlevnaden för laxen under det första året i havet. Ung strömming är en viktig födokälla för laxen när den ska börja äta fisk. År 2021 var rekryteringen av strömmingen i Bottenhavet väldigt dålig och det var ju laxen som vandrade ut från älvarna just detta år som förväntades återkomma i fjol efter två år i havet.
– Vi har också sett en koppling mellan temperaturen i Bottenhavet på hösten och laxens överlevnad. En teori är att årsungar av strömming sprider sig längre ut från kusten vid varma höstar och blir mer svårfångade för den unga laxen. Både mängden ung strömming och hur den sprider sig i havet kan
således vara av vikt. Men att säga att det bara beror på det är att dra det för långt, det kan finnas andra
faktorer som är viktigare som vi inte känner till i dag. Lax som bifångas i trålfisket kan till exempel också ha bidragit till nedgången och är något vi skulle vilja titta närmare på.
För att få svar på gåtan har SLU inlett ett tvåårigt forskningssamarbete med finska naturresursinstitutet där man tillsammans med strömmingsforskare ska analysera befintliga data för att hitta orsaker och samband.
– Vi har redan väldigt mycket data som vi nu ska sammanställa och analysera med olika typer av statistiska modeller för att undersöka intressanta samband. Resultat från projektet kommer att redovisas i början på 2026, säger Johan Dannewitz.
Ohållbar fiskerilag
Ulf Bergström är forskare vid SLU Aqua med inriktning på hela Östersjöns ekosystem och ingår i projektet som ska ge svar på laxens nedgång. Han och flera andra forskare är kritiska till dagens höga fiskekvoter, eftersom de i praktiken innebär att man inte följer EU:s havsmiljölagstiftning.
– Dagens fiskerilagstiftning utgår från att man ska skörda maximalt med biomassa, så kallat MSY. Men det finns andra mål inom europeisk havsmiljöförvaltning som innebär att det ska finnas en jämn ålders- och storleksstruktur på fisken. I ett hårt fiskat bestånd försvinner de stora gamla individerna som är extra viktiga för reproduktionen. Det målet är inte alls implementerat trots att det finns i lagstiftningen.
– Likaså finns ett mål att man ska ha välfungerande födovävar som inte heller uppfylls. Vi får ju problem i hela ekosystemet när strömmingen försvinner.
Ulf Bergström ser därför gärna en tillfällig neddragning av fiskekvoterna för att ge fiskbestånden en chans att återhämta sig.
– Det behöver nödvändigtvis inte vara ett fullständigt stopp men väldigt kraftigt minskade kvoter. I dag tillåts fiskerilagstiftningen gå före havsmiljölagstiftningen, det måste justeras så att även havsmiljölagstiftningens mål uppfylls. När man ligger på så låga fångster som i dag vet vi att det tar många år att komma tillbaka till naturliga ålders- och storleksstrukturer, säger Ulf Bergström. n