Havs- och vattenmyndigheten (HaV) tar tillsammans med övriga nordiska länder fram nya bedömningsgrunder för försurning. Dessa antyder att vi i även kalkar naturligt sura vatten och kan medföra en ytterligare neddragning av kalkningen. HaV vill i framtiden se ett nytt angreppssätt på åtgärder där man väger in hela avrinningsområdet i stället för att åtgärda enstaka miljöproblem för sig.
De nya bedömningsgrunderna som fortfarande inte är klara blir en grund till den nya kalkningsstrategin som HaV också har till uppgift att ta fram på uppdrag av regeringen.
Johan Kling är chef för myndighetens avdelning för vattenresursförvaltning:
Second opinion
– Det stämmer att bedömningsgrunderna verkar visa att vi även kalkar vatten som inte är försurade på grund av människan och nog egentligen aldrig borde kalkats från första början. Resultaten ska nu kalibreras och vi kommer även ta hjälp av en oberoende forskare som en second opinion för att försäkra oss om att de stämmer. Och om de gör det måste vi förstås beakta det i vår framtida medelstilldelning, säger Johan Kling.
Alltså mindre pengar till kalkning?
– Ja, det kan bli så. Om vi kalkar naturligt sura vatten innebär ju det att vi får mindre pengar till att minska övergödningsproblem och fysisk påverkan och det är inte bra. Cirka 1 000 vattenförekomster är i dag försurade medan 14 000 är fysiskt påverkade. Vi på HaV har länge hållit kalkningen om ryggen, säger Johan Kling.
Helhetssyn per avrinningsområde
Han vill dock inte ställa olika miljöproblem mot varandra utan vill i framtiden se ett nytt angreppssätt där åtgärder sätts in avrinningsområdesvis.
– På så sätt kan man börja med att åtgärda det som gör störst nytta först och det kan vara en kombination av åtgärder som ger extra nytta. Det kan innebära mer kalkning i vissa områden. I dag tvingas vi ställa kalkning mot övergödning eller fysisk påverkan, det är inget bra sätt att jobba.
I dag är dessutom vissa av HaV:s pengar till åtgärder öronmärkta från regeringen vilket försvårar myndighetens arbete. Men HaV har nu fått ett uppdrag att samordna olika förordningar och aktörer per avrinningsområde. Uppdraget ska redovisas år 2026.
– Vi löser inte detta på två år, det handlar ju om att styra om hela åtgärdsarbetet till ett nytt koncept. Men jag tror att alla kommer att vinna på det. Istället för hypotetiska åtgärder som aldrig genomförs får vi konkreta genomförbara åtgärder där man har tydliga politiska åtaganden. Dessutom skulle vi helst se att hela åtgärdsanslaget ska öka om vi ska ha en chans att uppnå alla mål, säger Johan Kling.