Betänkandet ”Areella näringar vid vatten” innehåller flera förslag som underlättar möjligheten för de areella näringarna att tillämpa undantaget från strandskyddet och därmed förbättra förutsättningar för näringarnas utveckling. Gårdsbaserad fisketurism finns dock inte med bland de näringar som föreslås omfattas av undantaget.
Utredningen ”Ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella näringarna” överlämnade i slutet av januari sitt betänkande Areella näringar vid vatten (SOU 2023:103).
Utredningen tillsattes mot bakgrund av det finns ett behov att göra de areella näringarnas undantag från strandskyddet tydligt, lätt att tillämpa och att det ska inkludera modern och tidsenlig näringsverksamhet.
Uppdraget var att föreslå lagändringar och andra åtgärder som moderniserar och förtydligar undantagsbestämmelsen från strandskyddet i 7 kap. 16 § 1 miljöbalken. Undantaget omfattar i dag byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder som behövs för jordbruket, fisket, skogsbruket och renskötseln.
Justerat omsättningskrav
I dag finns ett omsättningskrav som säger att en verksamhet ska medföra ett tillskott av betydelse för näringsidkarens försörjning för att omfattas av undantaget, något som diskvalificerar många mindre och nystartade verksamheter.
Utredningen föreslår att omsättningskravet justeras genom en lagändring på så sätt att det görs ett tillägg i undantagsbestämmelsen där det föreskrivs att en bisyssla ska omfattas av undantagsbestämmelsen om näringen utgör förvärvsverksamhet och bedrivs varaktigt. Detta innebär en lindring av omsättningskravet samtidigt som hobbyverksamhet exkluderas.
Förtydligat funktionellt krav
I undantagsbestämmelsen finns ett så kallat funktionellt krav vilket innebär att anläggningen eller åtgärden för sin funktion måste finnas eller vidtas inom strandskyddat område. Kravet som infördes i paragrafen 2009 har skapat tolkningsproblem.
Utredningen föreslår nu ett förtydligande av det funktionella kravet genom att lägga till termen funktionellt samband i paragrafen.Innebörden blir att det blir tydligare att det funktionella kravet också kan uppfyllas genom att etablera ett funktionellt samband mellan anläggningen eller åtgärden och placeringen inom strandskyddsområdet.
Undantagsbestämmelsens omfattning
Utredningen har även haft i uppdrag att se över om ytterligare verksamheter bör läggas till i uppräkningen i 7 kap. 16 § första stycket 1 miljöbalken, där särskilt gårdsbaserat vattenbruk och gårdsbaserad fisketurism nämns i direktiven.
När det gäller fiske omfattas i dag enbart yrkesfiske vid tillämpning av undantaget. Sveriges Fiskevattenägareförbund har länge drivit frågan att begreppet fiske bör omfatta all gårdsbaserad fiskerinäring, särskilt gårdsbaserad fisketurism.
Utredningen förslår i sitt betänkande att enbart vattenbruk läggs till som självständig term och ny näring i undantagsbestämmelsen. Den gårdsbaserade fisketurismen och övriga näringar inom naturturism anser man inte bör omfattas. Det motiveras med att det finns anledning att vara restriktiv med en utvidgning av tillämpningsområdet för undantagsbestämmelser för areella näringar eftersom en utvidgning kan leda till tillämpningssvårigheter, gränsdragningsproblem och miljökonsekvenser.
Istället föreslår utredningen att det införs ett nytt generellt särskilt skäl till dispens för småskaliga förvärvsverksamheter på landsbygden. Förslaget till särskilt skäl till dispens avser inte byggnader som är avsedda för bostadsändamål. Denna dispensgrund ska vara tillämplig för gårdsbaserad fisketurism och naturturismverksamhet.
Diskriminerande hinder
Sveriges Fiskevattenägareförbunds tidigare förbundsdirektör Thomas Lennartsson har suttit med som expert i utredningen. Han framhåller att utredningens förslag till författningsförändring och justering av omsättningskravet och det funktionella kravet är efterlängtade och mycket bra.
Han välkomnar också att vattenbruket, i synnerhet det småskaliga gårdsbaserade vattenbruket, läggs till som ny näring i undantagsparagrafen. Men är starkt kritisk till utredningens ställningstagande att fisketurism som bedrivs utifrån lantbruksfastighetens fiskevatten (gårdsbaserad fisketurism) inte föreslås inkluderas av undantaget.
– De argument om risk för tillämpningssvårigheter, gränsdragningsproblem och ökad miljöpåverkan som utredningen för fram är i så fall mer relevanta för vattenbruk. Avtrycken av fisketurismverksamhet är väsentligt mindre. Exkluderingen innebär ett diskriminerande hinder för utveckling av näringsverksamhet utifrån lantbruksfastigheters areella produktionsmedel fiskevatten, säger Thomas Lennartsson och fortsätter:
– Jag har argumenterat för att fisketurismen ska inkluderas i undantaget genom att det införs en definition i undantagsparagrafen för enbart fiske. Innebörden blir att begreppet fiske kvarstår i paragrafen som i dag, men som tillägg till paragrafen (eller i författningskommentarerna) klargörs att fiske även innefattar fisketurism som bedrivs på enskilda fiskevatten med stöd av lantbruksfastighetens enskilda vattenrätt och fiskerätt.
Fisketurism en viktig areell näring
Motiven för att inkludera fisketurismen i begreppet fiske och undantaget är flera. Fiskerinäringen är den mest självklara av alla areella näringar att ha ett undantag från strandskyddet eftersom näringen bedrivs i och vid vatten. Det finns enbart två möjligheter att bedriva näringsverksamhet kring det areella produktionsmedlet fiskevatten: traditionellt yrkesfiske eller fisketurism. Att vidga definitionen enligt förslaget blir därför heltäckande för fisket och innebär inga tillämpningssvårigheter.
– Gårdens fiskevatten är alltså ett areellt produktionsmedel på fastigheten oavsett om du väljer att nyttja fastighetsresursen för ett yrkesfiske av konsumtionsfisk eller om du upplåter denna resurs inom ramen för ett småskaligt fisketurismföretagande på gården. Den gårdsbaserade fisketurism är en modern näring som bedrivs utifrån det areella produktionsmedlet fiskevatten och det är, menar Thomas Lennartsson, högst rimligt att den bör omfattas av undantaget.
Dispens måste gälla hela landet
Thomas Lennartsson tycker att utredningens förslag om ett nytt dispensskäl för småskalig näringsverksamhet på landsbygden som inte utgör areell näring i grunden är positivt. För att dispensmöjligheten ska vara meningsfull måste den dock gälla för hela landet och inte omgärdas av orimligt höga begränsande villkor.
– Det är emellertid en stor skillnad mellan ett undantag och ett dispensförfarande med osäker utgång. Den gårdsbaserade fisketurismen står på egna ben och måste enligt min mening inrymmas i det grundläggande undantaget.
– Dessutom behövs en ny dispensgrund för uppförande av småskaligt boende (enstaka uthyrningsstugor) till verksamheten. Om det nya föreslagna dispensskälet kompletterades med möjlighet till uppförande av ett småskaligt boende så föreligger en fullgod lösning för den gårdsbaserade fisketurismen, anser Thomas Lennartsson.