Bogens fiskevårdsområdesförening stärker beståndet av strömstationär öring, så kallad gammaldags bäcköring, i Rolampälven med hjälp av Lova-medel. Stenar och grus läggs tillbaka i det flottledsrensade vattendraget och nya lekbottnar och uppväxtmiljöer anläggs.
Bogens fvof i nordvästra Arvika på gränsen mot Norge har fyra älvar med stammar av så kallad gammaldags bäcköring . Samtliga älvar är flottledsrensade. En av dem, Lilleksälven, är redan åtgärdad och nu pågår restaureringen av Rolampälven.
Föreningen har fått 246 000 i Lova-bidrag från Länsstyrelsen i Värmland och skjuter själva till 62 000 kronor, huvudsakligen genom eget, ideellt arbete.
Elfiske har påvisat att beståndet av öring har minskat på senare år så målet är att återskapa ett starkt och långsiktigt livskraftigt bestånd genom att återföra stora stenblock, skapa strukturer och djupare partier, öppna stängda sidofåror, tillföra död ved och skapa variationer i strandlinjen.
Fler yngel redan första året
Stort fokus läggs på att anlägga lekområden för öringen samt uppväxtmiljöer för årsynglen i direkt anslutning till lekområdena. Förhoppningen är också att större öring ska trivas i de djupare selen mellan forssträckorna.
Sommaren 2022 återställdes 1 500 meter flottledsrensade sträckor med hjälp av grävmaskin och 14 ton lekgrus kördes ut. Sammantaget har 31 lekbottnar gallrats fram och/eller anlagts med hjälp av gallerskopa. I anslutning till varje lekområde har uppväxtmiljöer för öringens årsyngel skapats – bland annat genom att öppna åtta sidofåror som varit igenproppade.
Projektet fortsätter även i år men har redan gett resultat berättar Inge Andreasson, stolt ordförande för Bogens fvof:
– Vid fjolårets elfiske hade vi redan många fler årsyngel, så kallade nollor – det är väldigt roligt. Vi fångar dem i en håv, lägger dem i en balja, mäter dem och släpper tillbaka.
Hans spolade bort lekplatser
Återstår i år att lägga tillbaka mer sten i älven för hand, på de platser där grävmaskinen inte kommit åt.
– Vi har ju gjort en del restaureringar med handkraft tidigare men det är ju mycket mer effektivt med grävmaskin. Dessutom behöver vi fylla på med nytt lekgrus på några ställen, fjolårets höga vattenflöden efter stormen Hans har spolat bort en del. Skogsbolaget Stora Enso bidrar med nytt naturgrus.
Under restaureringen har älven varit stängd för fiske och kommer så att vara ytterligare ett år. När älven öppnas igen ska föreningen även införa begräsningar i fisket.
– Hittills har det varit fritt fiske så man har fått ta hur många fiskar som helst och det har påverkat beståndet. Nu inför vi minimimått på 20 centimeter och max tre fiskar per dygn.
Bogens fvof har haft hjälp av Tomas Jansson på företaget Kräftmannen både med ansökan och grävandet. Inge Andreasson uppmanar andra fiskevårdsområdesföreningar som vill göra något att ta hjälp av någon sakkunnig.
– Det är väldigt enkelt för oss som förening och då vet vi också att det blir rätt gjort.
Saknas tid och kunskap
Tomas Jansson håller med.
– Fiskevårdsföreningen vet många gånger inte vilka bidrag som finns att söka och hur man skriver en ansökan. Det allra största hindret är kanske att projektet ska del- och slutredovisas. Man är osäker på hur man gör och dessutom finns tiden heller oftast inte, säger han.
Tomas Jansson anser att tre år är lämpligt för ett sådant här projekt.
– Första året gör man det stora grävarbetet och följer sedan upp med att leta lekgropar och elfiska. Fvof kan därefter själva följa öringens årliga lek för att få en uppfattning över antalet lekande par och även storleken på dem.
Han är positivt överraskad av gensvaret med årsyngel redan första året.
– Det krävs ofta tålamod när man gör åtgärder för bäcköring, normalt kan det dröja fem–tio år innan man ser en verklig effekt, säger Tomas Jansson.
Minskad kalkning ett hot
Fiskevårdsområdesföreningen planerar nu en liknande ansökan för den tredje av föreningens älvar.
– Bäcköringen är en fantastisk trevlig och god fisk som är värd att bevara. Men det hjälper ju inte vad vi gör om staten fortsätter med att dra ned kalkningsverksamheten i våra vatten. Mängden kalk har minskat med 40 procent i vårt område de senaste tre-fyra åren. Om det får fortsätta så kommer det att bli katastrof, säger Inge Andreasson.