Äntligen öppnas inlöpet. Efter decennier med många turer och en kostnad på 40 miljoner kronor kan nu den unika nedströmslekande Sommenöringen vandra fritt förbi Laxbergs regleringsdamm vid Sommens utlopp i Svartån.
– Vissa projekt är mer värda att satsa på än andra, säger Jakob Bergengren vid kraftproducenten Tekniska verken i Linköping.
Mellan sjön Sommen i södra Östergötland och Motala ströms mynning i Norrköping ligger dammarna och kraftverken på rad. I Svartån, som rinner mellan Sommen och Roxen finns åtta kraftverk. Den första dammen, vid Laxberg, regleras Svartåns flöde med Sommen som ett gigantiskt regleringsmagasin.
– Varje centimeter av Sommens vattenstånd motsvarar 1,7 miljoner kubikmeter vatten, säger fiskeribiolog Jakob Bergengren vid Tekniska verken, vatten som sedan flödar ut i Svartån och försörjer kraftverken längre ner i systemet.
Vid själva Laxberg finns dock inget kraftverk, dammen är enbart till för att reglera vattenflödet.
Unik öringstam
I Sommens norra del finns en unik nedströmslekande öringstam. De vuxna öringarna simmar ner i Svartån för att leka. Ungarna kläcks nedanför Laxberg och smolten simmar sedan, efter tre–fyra år, mot strömmen upp till Sommen för att tillbringa sitt vuxna liv i sjön.
Under riktigt gynnsamma år, med optimalt vattenflöde, har smolten lyckats passera Laxberg och ta sig upp genom en gammal bassängtrappa som funnits sedan dammen anlades för hundra år sedan och byggdes om 1964. Den ursprungliga vattendomen från 1919 villkorade en fiskväg.
Från början användes Svartån och det reglerade vattenflödet främst för att underlätta flottning av virke från skogarna runt Sommen och norra delen av småländska höglandet. Under senare decennier har dock kraftproduktionen varit huvudskälet till att reglera vattenflödet.
Vissa år har inga, eller ytterst få, smolt tagit sig upp i sjön. Därmed har det också funnits få vuxna lekmogna öringar. Inventeringar visar att som mest något hundratal öringar har lekt i området nedanför dammen. Det har ändå varit tillräckligt för att den unika stammen har kunnat överleva och inte utrotats helt.
Inlöp i stället för omlöp
Men nu ändras förutsättningarna på ett genomgripande sätt. Ett nytt inlöp invigs i vår. Ett inlöp är, till skillnad från ett omlöp, en avskild ränna i själva åfåran i anslutning till sjön. Inlöpet är knappt 125 meter långt och sex meter brett och med en lutning på 2–3 procent.
– Inlöpet är fyllt med tusen ton natursten och blir i sig en viktig livsmiljö för många arter, säger Jakob Bergengren.
Inlöpet kommer att ha ett permanent flöde på 3,5–4 kubikmeter per sekund. I inlöpets nedre del finns en kontrollstation med kamera och fiskräknare, så att det ska gå att utvärdera nyttan. Ett antal smolt kommer dessutom senare att märkas med pit-tags så att man ska kunna räkna ut den procentuella andelen smolt som klarar att vandra upp till Sommen.
Planerats i över 30 år
Tanken på en ny fiskväg vid Laxberg har funnits sedan 1990-talet. 2012, i och med en ny vattendom för Svartåns biflöde Lillån, tog planerna fart på allvar. Men det har varit en krokig väg sedan dess, bland annat med avslag i Mark- och miljödomstolen på grund av modifieringar jämfört med vattendomens villkor.
– Så vi fick ”rensa bordet” och började om från början 2022. Men samtidigt hade då mycket av den finansiering och det statliga stöd vi räknat med försvunnit, på grund av ändrade politiska prioriteringar.
Dammen i Laxberg ägs gemensamt av kraftproducenterna Tekniska verken i Linköping AB, Mjölby-Svartådalen AB och Holmen Energi AB. De fick nu stå för huvuddelen av de drygt 40 miljoner kronor som inlöpet till slut kom att kosta. Sommens fiskevårdsområdesförening och Boxholms skogar bidrog med cirka en miljon kronor var.
Eric Carpholm, tidigare ordförande i Sommens fvof, har drivit frågan om en fungerande fiskväg vid Laxberg i över 40 år.
– Av vad som är känt idag är nog detta den allra bästa tänkbara lösningen, säger Eric Carpholm. Vi är väldigt nöjda med resultatet.
Inga produktionsförluster
Genom att regleringsförmågan och det sammanlagda vattenflödet förbi dammen i Laxberg egentligen inte påverkas av inlöpet blir det inga produktionsförluster i Svartåns vattenkraftverk.
– De 13 kraftverk som ligger mellan Sommen och Bråviken kommer att kunna fortsätta producera el i samma omfattning som tidigare, säger Jakob Bergengren.
– Vi har förstås fått frågan hur vi som kraftbolag frivilligt kan satsa så pass stora summor ”till ingen nytta för vår kärnverksamhet”. Men alla företag som har verksamheter som påverkar naturen och miljön gör, och måste göra, olika slags miljöanpassningar. Tekniska verkens avfallsanläggning i Gärstad satsar till exempel 600 miljoner på att sortera ut plast, i stället för att fortsätta bränna plasten till fjärrvärme. Och det går att försvara en satsning på 40 miljoner kronor för att gynna den biologiska mångfalden och rädda en unik öringstam. Men givetvis kan man inte göra samma satsningar överallt.
Den nationella planen för vattenkraftens miljöanpassning, ”NAP” beräknas komma i gång igen nu 1 juli, efter att regeringen dragit i handbromsen och pausat den löpande prövningen av landets avrinningsområden. Så småningom kommer även kraftverken i Svartån och Motala ströms avrinningsområde att omfattas av den nationella prövningsplanen.
– Vi är förberedda vill jag påstå, säger Jakob Bergengren. Alla viktiga områden i Svartån är undersökta genom provfisken och inventeringar av stormusslor, och vi vet var eventuella åtgärder och miljöanpassningar kommer att göra störst nytta. Man kan inte göra allt, så det gäller att prioritera.
Lars Krögerström