Landets länsstyrelser får i år 24 miljoner kronor mindre till kalkning än i fjol, vilket är 43 miljoner kronor mindre än vad de anser behövs. Än värre blir det de närmaste åren om neddragningarna fortsätter enligt regeringens budgetprognos. År 2026 kommer i så fall till och med försurade vatten där det finns lax, flodpärlmussla och flodkräfta att bli utan kalkning.
I fjol uppgick kalkningsanslaget till 172 miljoner kronor och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) lyckades under året skaka fram ytterligare 12 miljoner kronor, totalt 184 miljoner kronor.
I år får länsstyrelserna bara 160 miljoner kronor och det är högst osäkert om det kan komma till ytterligare medel under året. Enligt länsstyrelsernas planer uppgår behovet för hela landet till drygt 200 miljoner kronor.
I väntan på bättre tider valde de flesta län i fjol att tillämpa osthyvelsprincipen, det vill säga drog ned lite på kalkmängderna överallt. En enkät från länsstyrelserna visar att de flesta i år istället valt att lägga vissa sjöar vilande eller avsluta kalkningen.
Totalt läggs minst 250 målsjöar och 102 målvattendrag vilande, vilket motsvarar 16 respektive 14 procent i de län som besvarat enkäten. Samtidigt avslutas drygt 90 målsjöar och drygt 50 målvattendrag.
Ingen kalk till mört och öring
Västra Götalands läns vatten är starkt försurade av mänsklig påverkan. Länsstyrelsen valde redan i fjol att pausa kalkningen i många mörtsjöar och i år blir dessutom sjöar och vattendrag med insjööring utan kalk. Malin Frisell är kalkningshandläggare på Västra Götalands länsstyrelse:
– I år tvingas vi pausa hälften av våra 235 åtgärdsområden, säger hon och är djupt oroad för konsekvenserna.
Malin Frisell har redan sett effekter i de sjöar som pausades i fjol.
– En del av sjöarna som vi slutat kalka är under pH-mål för första gången på 20 år, efter endast en missad kalkning. Så det är tydligt att dessa sjöar fortfarande behöver kalk för att vi ska klara målet. Framför allt mörten är väldigt känslig när den reproducerar sig och rekryteringen kan utebli redan i år om vattnet blir för surt.
Ännu värre om två år
Kajsa Wellbro är ansvarig för kalkningen på Länsstyrelsen i Halland. Länet har i år tre miljoner kronor mindre till kalkning än vad man anser sig behöva och tvingas pausa kalkningen i 16 sjöar och 2 vattendrag.
Men Kajsa oroar sig framför allt för vad som händer om regeringens budgetprognos för 2026 blir verklighet, vilket skulle innebära en minskning av anslagen med 31 procent jämfört med planerat behov.
– Då kommer pengarna bara att räcka till att kalka i Högvadsån och Fylleån som är våra Natura 2 000-områden, där huvudsyftet är att skydda bestånden av den vilda laxen och flodpärlmusslan. Däremot kommer övriga vattendrag att bli utan kalk och det är sorgligt eftersom vi har vild lax i två tredjedelar av alla våra vattendrag.
Även merparten av alla vatten med flodpärlmussla, flodkräfta, öring och röding kommer att bli utan kalk.
Och läget ser lika dystert ut för Västra Götalands län:
– Om regeringens prognos blir verklighet kommer vi bara kunna kalka motsvarande en tredjedel av vad som skulle behövas. När vi nu drar ned på kalkningen kan vi snabbt vara tillbaka 50 år i tiden. Jag hoppas beslutsfattarna förstår hur stora konsekvenserna kan bli.
Ödelägger decenniers arbete
Inge Andreasson är ordförande i Bogens fiskevårdsområdesförening i västra Värmland och är orolig för hur det ska gå för bäcköringen i deras vatten om neddragningen av kalkningen fortsätter. Fiskevårdsområdesföreningen har under lång tid lagt ned mycket kraft på att restaurera sina vatten och anlägga lekplatser och uppväxtplatser för yngel. Något som kan vara förgäves om kalkningen upphör.
– Vi ser mycket allvarligt på problemet med minskad kalkning som riskerar att ödelägga decenniers arbete och som kräver stora ekonomiska resurser att återställa.
Risken är stor att all livsmiljö i naturen påverkas negativt, vilket får till följd ett minskat intresse för fiske och friluftsliv som är viktigt för kommuninvånarnas hälsa och rekreation. Den allt viktigare och ökande naturturistnäringen kommer också att påverkas negativt, säger han.
Kan inte fortsätta så här
Kjell Johansson är naturvårdskonsulent i Borås stad som är stor fiskerätts- och vattenägare. Han är aktiv i ett tiotal fiskevårdsområdesföreningar och ansvarig för kommunens kalkningsarbete.
Hittills har kommunen alltid gjort treåriga upphandlingar av kalk ,men på grund av det osäkra läget handlar man i dag bara upp för det här året.
– Det kan inte fortsätta på det här viset, vi måste ha långsiktiga spelregler för att kunna planera vår verksamhet och inte drabbas av nya neddragningar ständigt. I flera av våra fiskevårdsområden tvingas vi minska kalkmängderna eller upphöra helt i år. Dessutom finns flera vatten som tidigare i samförstånd med länsstyrelsen pausats för att se om kalkningen kan avslutas eller inte. Tanken är då att återuppta kalkningen om vi når under en kritisk gräns, men det blir ju omöjligt om anslagen hela tiden minskar.
Kjell Johansson uppmanar alla fiskevårdsområdesföreningar som är oroliga för framtiden att skriva till regeringen och betona vikten av fortsatt kalkning. De sju fiskevårdsområdesföreningar i Borås som i år helt eller delvis blir utan kalkning gör det.
– Det är viktigt att regeringen förstår att vi är många som oroas av effekterna att låta våra sjöar och vattendrag återförsuras. Det riskerar bli irreparabla skador, säger han.
Så här skriver du till regeringen
Skicka e-post till:
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari
kn.registrator@regeringskansliet.seFaran med försurning – så drabbas livet under ytan
Försurningen har skadat djurlivet i tusentals sjöar och tiotusentals kilometer vattendrag. Låga pH-värden som ger ökat läckage av aluminium ger skador på känsliga arter av fisk och annan fauna. Lax och mört är särskilt känsliga för låga pH-värden och förhöjda halter av oorganiskt aluminium. I många försurade sjöar har mörtbestånden försvunnit på grund av att rommen inte kläcks när vattnet blir för surt. Lax påverkas negativt av oorganiskt aluminium redan vid mycket låga halter i vattnet.
Fiskrommens förmåga att utvecklas i surt vatten varierar mellan olika arter. Om pH-värdet blir för lågt i ägget inaktiveras ett enzym som har till uppgift att bryta ner äggskalet. Detta resulterar i att rommen inte kläcks. Aluminiumjoner kan fastna på fiskars gälar vilket leder till att de dör av syre- och saltbrist.
Flodpärlmussla och flodkräfta är exempel på arter som tidigt påverkas vid en försurning, framför allt larver och yngel är känsliga för låga pH-värden i vattnet.
Källa: HaV