Efter många års förberedelser har nu Svartån-Sommens Vattenråd fått en handlingsplan. Ett lokalt vattenvårdsprogram är färdigt nu i vår.
– Programmet kommer att gynna fiskevården i Sommen och Svartån.
Hans Carlander börjar bli till åren. Han har suttit i styrelsen för Sommens fiskevårdsområdesförening i drygt 25 år, och nu varit föreningens språkrör i framväxten av Svartån–Sommens Vattenråd och av det lokala vattenvårdsprogrammet.
Han är mer entusiastisk än någonsin. Efter ganska många års förberedelser med att hitta former för samarbetet, och att kartlägga statusen för de 119 vattenförekomsterna i det aktuella området (enskilda vattendrag och sjöar), är handlingsplanen och vattenvårdsprogrammet äntligen klart.
– Så nu kan vi gå från ord till handling. Många av programmets åtgärder handlar om sådant som direkt gynnar fiskevården, men som enskilda fiskevårdsområden varken har befogenhet eller ekonomi för att genomföra.
Inom hela Vattenrådets område, som sträcker sig från Aneby på småländska höglandet till Mjölby på Östgötaslätten, finns över 130 artificiella vandringshinder som ännu inte är åtgärdade.
– Att öppna faunapassager gynnar både fisken och den biologiska mångfalden och det är ett av våra fokusområden. Det är åtgärder som ger väldigt konkreta resultat och där vi nu har fått en väldig handlingskraft. Därmed inte sagt att alla dammar urskillningslöst ska rivas. Det finns kulturella och historiska värden som också måste värnas.
Ett lagarbete
Svartån–Sommens Vattenråd består av sju kommuner, två skogsföretag, sju fiskevårdsområden, två kraftbolag och två ideella organisationer. Mjölby kommun är huvudman för vattenrådet och där finns även sekreterarfunktionen. Det praktiska arbetet med inventeringar, kartläggning och förslag till handlingsplan har letts på konsultbasis av Ekologigruppen i Lund.
– Det här är ett lagarbete och alla samhällsintressen är med. Självklart finns det motstående åsikter när det gäller skogsbruk, kraftproduktion och bevarandeintressen. Men vi har funnit våra former och avvägningar för samverkan, och nu finns det alltså ett lokalt vattenvårdsprogram som alla står bakom.
Vattenrådet och det nya vattenvårdsprogrammet har (som så mycket annat) sin upprinnelse i EU:s ramdirektiv för vatten från år 2000. Direktivet har satt som mål att alla vattenförekomster inom unionen ska uppvisa god ekologisk status (nivå fyra i en femgradig skala), samt god kemisk status senast år 2033.
Bara inom Svartån–Sommen finns alltså 119 olika vattenförekomster och direktivets mål är förstås ett önsketänkande.
– Men det ger oss riktlinjer att jobba efter, säger Hans Carlander.
Gynnar biologiska mångfalden
Den ekologiska statusen omfattar tre olika kvalitetsfaktorer: biologiska, fysikaliskt-kemiska samt hydromorfologiska.
– Många av de fysikalisk-kemiska faktorerna har orsaker som vi inte kan påverka lokalt, typ försurning och förekomsten av tungmetaller. Och det innebär att vi valt att fokusera på hydromorfologin, alltså vattenflöden och vandringshinder. Det kommer att gynna den biologiska mångfalden på olika sätt.
Parallellt med vattenvårdsprogrammet bedriver fiskevårdsområdesföreningarna sin löpande verksamhet. Sommens fvof är inne på sin andra fiskevårdsplan. Den första gjordes 2002 och den nuvarande var färdig 2021. Planen omfattar både biologiska och ekonomiska mål.
Föreningen säljer numera enbart digitala fiskekort kopplade till obligatorisk fångstrapportering. Rapporteringen visar hur mycket fisk som fångas och trender över tid. Omsättningen ligger runt en miljon kronor. Det räcker ändå inte till stora och dyra åtgärder som att bygga faunapassager, där för övrigt fvof inte har full legitimitet att besluta eller förhandla i varje enskilt fall.
– Där kommer Vattenrådet in, säger Hans Carlander. Här finns både de juridiska och ekonomiska förutsättningar som behövs.
Alternativ till nationella planen
Förutom att Vattenrådets medlemma bidrar på olika sätt finansierar Havs- och vattenmyndigheten den löpande verksamheten med 60 000 kronor per år. Sedan byggs detta på med LONA (Lokala naturvårdssatsningen), LOVA (Lokala vattenvårdsprojekt) och stöd inom EU:s miljöprogram, LIFE.
– Inom Vattenrådets organisationsform med ett lokalt vattenvårdsprogram går det att skrapa ihop ansenliga summor för att finansiera kostsamma projekt, från fall till fall.
Vattenrådens framväxt och deras vattenvårdsprogram har blivit ett annat sätt att fortsätta den process med den nationella planen för vattenkraftens miljöprövning, som för närvarande har satts på paus.
Vattenvårdsprogrammet för Svartån-Sommen ska antas nu i vår och det blir alltså slutet på den långa förberedelse- och uppbyggnadsfasen. Nu går startskottet för den praktiska åtgärdsfasen.
Lars Krögerström
Läs också: Ny chans för Sommenöringen